Föräldraledighetslagen — rättigheterna och hur du använder dem

Föräldraledighetslagen ger flera olika former av ledighet, och de blandas ofta ihop. Hel ledighet med föräldrapenning är den mest kända. Men det finns också rätt till hel ledighet utan föräldrapenning under barnets första tid, rätt till förkortad arbetstid, och rätt till ledighet för tillfällig vård av barn.

Rätten till förkortad arbetstid är den mest underanvända. Den innebär att du har rätt att förkorta din normala arbetstid med upp till en fjärdedel tills barnet nått en viss ålder — en ålder som ligger betydligt högre än många tror och som höjts. Rätten gäller oavsett om du tar ut föräldrapenning eller inte.

Det innebär i praktiken att en förälder till ett barn i skolåldern kan ha rätt till kortare arbetsdagar utan att behöva förhandla om det. Arbetsgivaren kan påverka förläggningen men inte omfattningen, och den ska då förläggas enligt dina önskemål om det inte medför påtaglig störning.

Ansökan ska göras i god tid — lagen anger en framförhållning, och den finns för att arbetsgivaren ska kunna planera. Gör ansökan skriftligt och spara den, oavsett hur informell relationen är.

Se även guiden om föräldraledighet och guiden om föräldralön och utfyllnad.

Missgynnandeförbudet

Lagen innehåller ett förbud mot att missgynna någon av skäl som har samband med föräldraledighet. Det gäller lön, arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter, uppsägning och andra villkor, och det gäller både under och efter ledigheten.

Praktiskt betyder det bland annat att du har rätt att komma tillbaka till samma eller likvärdigt arbete efter ledigheten, och att du inte får hoppas över i en lönerevision för att du varit borta. Löneutveckling under föräldraledighet är en klassisk fråga och den är reglerad — se guiden om lönerevision.

Vid en arbetsbristsituation gäller turordningsreglerna som vanligt, men en uppsägning som har samband med föräldraledigheten är otillåten. Är du föräldraledig när en neddragning sker börjar dessutom uppsägningstiden normalt löpa först när du återgår i arbete — se guiden om turordning.

Upplever du att du behandlats sämre, dokumentera och kontakta facket eller Diskrimineringsombudsmannen. Missgynnande sker sällan uttalat — det sker genom att en befordran uteblir, att arbetsuppgifter försvinner eller att löneökningen blir noll — se guiden om diskriminering i arbetslivet.

Att komma tillbaka

Återgången är den del av föräldraledigheten som planeras minst och som skapar mest friktion. Du har rätt att komma tillbaka till samma eller likvärdigt arbete, men verksamheten har förändrats under tiden: system har bytts, rutiner har ändrats och kollegor har slutat.

Be därför om en introduktion vid återgången, precis som en nyanställd. Det låter överdrivet efter ett år på samma arbetsplats och det är det inte — ett år räcker för att bli inaktuell i system och rutiner, och den som förväntas kunna allt från dag ett gör fler fel.

Meddela återgången skriftligt och i god tid, och ta ett samtal med chefen innan du börjar. Fråga vad som förändrats, vad som förväntas av dig de första veckorna och om arbetsuppgifterna är desamma. Har de förändrats väsentligt är det en fråga om missgynnande — se guiden om omplacering.