Anställning · Sjukdom
Sjukanmälan, karens och läkarintyg
Att bli sjuk är enkelt. Att veta vem man ringer, när intyget behövs och varför det försvann pengar på lönen är det inte. Vi hanterar sjukanmälningar varje vecka och reder ut kedjan från första morgonen till dag femton.
Kedjan ser likadan ut på nästan alla arbetsplatser. Dag ett till fjorton betalar arbetsgivaren sjuklön, som är åttio procent av lönen. Från dag femton tar Försäkringskassan över med sjukpenning, och då är det arbetsgivaren som anmäler dig dit.
Från sjuklönen dras ett karensavdrag. Det ersatte den gamla karensdagen 2019 och fungerar annorlunda: i stället för att första dagen blir obetald görs ett avdrag på tjugo procent av den sjuklön du skulle fått under en genomsnittlig arbetsvecka. Poängen med omläggningen var rättvisa mellan olika scheman — den som jobbar långa pass ska inte förlora mer än den som jobbar korta.
Läkarintyg behöver du normalt lämna till arbetsgivaren från och med dag åtta. Arbetsgivaren har dessutom rätt att i vissa fall begära ett förstadagsintyg, men det ska då finnas ett skäl och rutinen ska vara känd i förväg.
Så gör du — från första morgonen
Ordningen är densamma vare sig du är sjuk en dag eller en månad:
1. Sjukanmäl dig första dagen, före arbetspassets start
Ring eller anmäl i det system arbetsgivaren bestämt — inte via en kollega och inte via ett sms till någon som råkar vara vaken. Är du uthyrd ringer du din arbetsgivare, alltså bemanningsföretaget, och de meddelar kunden. Gör du tvärtom fastnar anmälan på fel ställe.
2. Säg om du vet något om längden
"Jag är hemma i dag och hör av mig i morgon bitti" räcker. Ett besked om när nästa avstämning kommer är det som gör att passet kan lösas — och det är det enda vi faktiskt behöver av dig den morgonen.
3. Hör av dig varje dag om inget annat sagts
Många arbetsplatser vill ha en kort återkoppling per dag tills du är tillbaka eller har intyg. Fråga vad som gäller redan vid första samtalet, så slipper du gissa på dag tre.
4. Skaffa läkarintyg inför dag åtta
Boka i tid — vårdcentralernas tider tar slut. Intyget lämnas till arbetsgivaren, och blir sjukskrivningen längre än fjorton dagar behöver Försäkringskassan sitt underlag också.
5. Friskanmäl dig samma dag du är tillbaka
Missad friskanmälan är den vanligaste orsaken till fel på lönen. Ett meddelande räcker, men det ska gå till samma ställe som sjukanmälan gjorde.
Bli inte förvånad om första sjuklönen ser låg ut — det är karensavdraget. Räkna på tjugo procent av en normal arbetsveckas sjuklön, så stämmer det oftast.
Fem saker som ofta missförstås
Frågorna vi får återkomma till varje månad:
- Karensavdraget dras en gång per sjukperiod — inte en gång per dag. Blir du sjuk igen inom fem kalenderdagar räknas det dessutom som samma sjukperiod, så nytt karensavdrag görs inte.
- Sjuklön är åttio procent — inte hel lön — och den räknas på den lön du skulle haft. Har du OB-tillägg i schemat ska sjuklönen normalt spegla det.
- VAB är något helt annat — vård av sjukt barn är tillfällig föräldrapenning från Försäkringskassan från första dagen och har inget med arbetsgivarens sjuklön att göra. Anmäl ändå till jobbet på samma sätt.
- Förstadagsintyg kräver ett skäl — arbetsgivaren kan begära det, men inte godtyckligt och inte utan att rutinen är känd. Fråga vad grunden är om du får ett sådant besked.
- Sjukdom kan vara semestergrundande — frånvaro på grund av sjukdom är semesterlönegrundande upp till en gräns — en längre sjukperiod raderar alltså inte automatiskt nästa års semesterlön, som beskrivs i semesterguiden.
Sjukperioden i CV:t — och i intervjun
En sjukskrivning är en av de vanligaste orsakerna till en lucka i ett CV, och den är också den som oroar folk mest. Vår hållning är enkel: du är inte skyldig att uppge en diagnos, varken i CV:t eller i intervjun. Hälsouppgifter är känsliga personuppgifter och hör inte hemma i en ansökan.
Det som däremot är värt att skriva är perioden, i samma format som allt annat, och en neutral formulering om det behövs. Hur du gör det i praktiken går vi igenom i guiden om luckor i CV — kort sagt: nämn den, förklara att den är avslutad, och gå vidare till nästa rad.
Får du frågan i ett samtal räcker ett par meningar: att du var sjukskriven en period, att du är tillbaka i arbete och vad du kan i dag. Vi frågar inte för att gräva utan för att veta att planeringen håller. Ett tryggt och kort svar avslutar frågan direkt.
Vanliga frågor
Hur mycket är sjuklönen?
Åttio procent av lönen, betald av arbetsgivaren dag 1–14. Från dag 15 tar Försäkringskassan över med sjukpenning.
Vad är karensavdrag och hur räknas det?
Ett avdrag från sjuklönen på tjugo procent av den sjuklön du skulle fått under en genomsnittlig arbetsvecka. Det ersatte karensdagen 2019 och görs en gång per sjukperiod.
När behöver jag läkarintyg?
Normalt från och med dag 8, till arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan i vissa fall begära förstadagsintyg, men då ska det finnas ett skäl och en känd rutin.
Vem sjukanmäler jag mig till om jag är uthyrd?
Till din arbetsgivare — bemanningsföretaget — som i sin tur meddelar kunden. Ringer du bara kunden når anmälan aldrig lönehanteringen.
Blir det nytt karensavdrag om jag blir sjuk igen?
Inte om du insjuknar på nytt inom fem kalenderdagar — då räknas det som samma sjukperiod och något nytt avdrag görs inte.
Måste jag berätta vad jag varit sjuk i?
Nej. Diagnos är en känslig personuppgift och behöver varken stå i CV:t eller nämnas i en intervju. Perioden räcker, tillsammans med att du är tillbaka i arbete.
Gratis · utan konto
Gör ditt CV nu
Blev sjukskrivningen lång? Så förklaras perioden i CV:t utan att den blir en fråga — läs guiden om luckor.
Inget konto. Inget kort. Klart på tio minuter.