Kvartsdamm på bygget och vid rivning – gränsvärde, åtgärder och medicinska kontroller

Var kvartsdammet uppstår och varför det är farligt

Kvartsdamm bildas när material som innehåller kvarts bearbetas: bilning, håltagning, kärnborrning, kapning och sågning i betong, slipning av golv, spårfräsning, rivning av murverk och krossning av rivningsmassor. Betong, murbruk, puts, tegel, granit och sand innehåller ofta kvarts. Det farliga är den respirabla fraktionen, partiklar så små att de når längst ut i lungorna och inte syns i luften.

Kvarts är markerat som cancerframkallande i Arbetsmiljöverkets gränsvärdeslista, och långvarig exponering kan ge silikos, stendammslunga. Skadorna visar sig ofta först efter många år. Det är skälet till att reglerna kräver både dokumentation som sparas länge och återkommande läkarkontroller för dem som exponeras mest.

De särskilda kvartsreglerna i 10 kap. AFS 2023:10 gäller all hantering av material som innehåller mer än 3 viktprocent kvarts. Hantering vid enstaka tillfällen undantas från just de reglerna. På en byggarbetsplats där det bilas, borras eller sågas i betong flera dagar i veckan gäller de fullt ut.

Gränsvärdet och vad som ändrades 9 april 2026

Nivågränsvärdet för respirabel kvarts är 0,1 mg/m³ och har varit det sedan 2018. För kristobalit och tridymit, som bildas när kvarts hettas upp, är värdet 0,05 mg/m³. Gränsvärdet avser genomsnittet under en arbetsdag på upp till åtta timmar, mätt i inandningsluften. Halva gränsvärdet, 0,05 mg/m³ för kvarts, avgör om medicinska kontroller krävs.

Det som ändrades 2026 är inte siffran utan åtgärdskraven. Ändringsföreskriften AFS 2025:1 beslutades 17 juni 2025 och började gälla 9 april 2026. Arbete med respirabelt kristallint kvartsdamm fanns redan med bland de cancerframkallande arbetena i 8 kap. 13 § AFS 2023:10, men omfattades tidigare bara av kraven på dokumentation, att begränsa vilka som är i närheten, skriftliga instruktioner och register. Nu gäller även 14, 16 och 17 §§.

I praktiken betyder det tre saker. Arbetet får inte bedrivas så att någon exponeras om det är tekniskt möjligt att eliminera exponeringen, till exempel med en annan metod. Det ska ske i ett slutet system om det går. Och när det inte går ska arbetsgivaren vidta alla nio åtgärderna i 17 §: arbetssätt som minskar risken, utrustning som bildar så lite damm som möjligt, punktutsug nära källan, skyddskläder som byts vid annat arbete, separata förvaringsplatser för arbetskläder och privata kläder, snabb uppsamling av spill, rengöring av ytor minst dagligen, avfall i förslutna och märkta behållare och övervakning av att utsug och utrustning fungerar.

Riskbedömningen ska vara skriftlig och finnas på plats

Enligt 10 kap. 49 § AFS 2023:10 ska riskbedömningen för kvartsdamm dokumenteras skriftligt och finnas tillgänglig på arbetsplatsen. Den ska ange vilka arbetsmoment som kan ge exponering, var dammet bildas och sprids, vilka skyddsåtgärder som valts, driftsförhållandena, en bedömning av exponeringen mot gränsvärdet, vilka som ska gå på medicinsk kontroll, vilka som deltagit och vem som godkänt dokumentet och när.

Saknas dokumentationen tar Arbetsmiljöverket ut en sanktionsavgift på 15 000 kronor plus 271 kronor för varje sysselsatt utöver den första, högst 150 000 kronor, avrundat nedåt till hela hundratal. Inhyrda räknas in. För ett byggföretag med tolv sysselsatta blir det 17 900 kronor. Samma avgift gäller om funktionen hos utsug, dammsugare och annan skyddsutrustning inte kontrolleras och dokumenteras minst var sjätte månad (55 §).

Mätning är inte obligatorisk för kvarts på samma sätt som för bly, men bedömningen mot gränsvärdet måste gå att belägga. Referensmätningar från likvärdiga arbeten får användas i stället för egna yrkeshygieniska mätningar, om förhållandena är jämförbara och det finns skriftligt underlag som visar det (50 §). Åtgärderna ska följas upp minst en gång per år (56 §), och mobila krossverk och betongstationer ska anmälas till Arbetsmiljöverket innan de tas i bruk (58 §).

Arbetsgivaren ska också föra register över de arbetstagare som exponerats i en omfattning som kan innebära risk för ohälsa, med arbetsuppgifter och uppmätt eller uppskattad exponering. Registret ska sparas i minst 40 år efter att exponeringen upphört (8 kap. 20 § AFS 2023:10).

Åtgärderna i praktiken: metod, vatten, utsug och andningsskydd

Börja med metoden. Kan ett hål kärnborras med vatten i stället för att bilas torrt, kan en vägg sågas vattenkylt eller kan ett moment projekteras bort, är det den åtgärd reglerna vill se först. Ett exempel: Nordvik Bygg AB ska riva ett betonggolv i en källare åt Lindqvist Fastigheter AB. Att bila golvet torrt med handhållen maskin i ett stängt rum är det sämsta alternativet. En fjärrstyrd rivningsmaskin med vattenbegjutning flyttar både dammet och människan bort från källan.

Vattenbegjutning binder dammet där det bildas och är det billigaste skyddet vid bilning, kapning och borrning. Verktyg med inbyggt utsug kopplas till en dammsugare med filter som klarar fint stendamm, och funktionen kontrolleras. Avgränsa arbetsområdet så att bara de som behövs är i närheten (8 kap. 18 §). Städa med dammsugare eller våtmetoder, eftersom sopning och renblåsning med tryckluft virvlar upp dammet igen. Rengöringen ska ske när momentet är klart och minst dagligen.

Andningsskydd är det sista steget, inte det första. Det behövs ofta ändå vid bilning och sågning, men det ersätter inte vatten och utsug och skyddar bara om det passar ansiktet och filtret byts. Arbetar en maskinförare i hytt där det finns risk för exponering över gränsvärdet ska hytten ha särskild tillförsel av ren luft, övertryck och temperaturreglering (10 kap. 51 §). Kvartsreglerna kräver inget utbildningsintyg så som asbestreglerna gör, men de anställda ska informeras om riskerna och ha skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner (7 kap. 23 § och 8 kap. 19 §).

Medicinska kontroller och tjänstbarhetsintyg

Enligt 6 kap. 3 § AFS 2023:15 ska arbetsgivaren anordna medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg för den som enligt exponeringsbedömningen utsätts för respirabelt damm av kvarts eller kristobalit, där halten är minst halva gränsvärdet och arbetet pågår mer än 20 timmar per vecka under sammanlagt minst tre månader per år. Kontrollen görs innan arbetet påbörjas och sedan med högst tre års mellanrum, eller tätare om intyget säger det.

Kontrollen är frivillig för den anställde, men i arbete som kräver tjänstbarhetsintyg får arbetsgivaren bara sysselsätta eller hyra ut den som har ett giltigt intyg. Har personen redan ett giltigt intyg för motsvarande arbete, och arbetsgivaren har tillgång till det, behövs ingen ny kontroll före start. Kan arbetsgivaren inte visa upp intyget vid en inspektion blir det sanktionsavgift enligt samma modell som för riskbedömningen.

Det är arbetsgivaren som betalar kontrollerna. Vilka andra arbeten som kräver kontroll, och hur intyget fungerar, står i guiden om medicinska kontroller.

Inhyrd personal på ett dammigt objekt – vem gör vad

När personalen är inhyrd delas ansvaret. Bemanningsföretaget är arbetsgivare och står för medicinska kontroller, tjänstbarhetsintyg, kollektivavtal och försäkringar. Den som hyr in leder arbetet och ska enligt 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen vidta de skyddsåtgärder som behövs: riskbedömningen, vatten och utsug, avgränsning och daglig städning är kundens. För kemiska risker säger AFS 2023:10 dessutom att den som bara är arbetsgivare som uthyrare ska se till att de uthyrda inte börjar arbeta innan riskbedömningen är gjord och nödvändiga åtgärder vidtagits.

Kravet på giltigt tjänstbarhetsintyg träffar båda. Den som sysselsätter inhyrd arbetskraft räknas som arbetsgivare när det gäller intyget och sanktionsavgiften (2 kap. 5 § AFS 2023:15). Be därför att få bekräftat att intygen finns innan personalen börjar med kvartsmoment.

Berätta i beställningen vilka moment som ska göras, hur många timmar i veckan och hur länge, så kan vi bemanna med personal som har giltiga intyg och som har bilat, borrat och sågat i betong förut. Talea hyr ut rivare, håltagare och grovarbetare i Göteborg och Stockholm, och personalen är anställd hos oss med kollektivavtal.