Så gör du en riskbedömning av arbetsmiljön

Fem steg från arbetsmoment till kontrollerad åtgärd

Steg ett är att avgränsa vad ni bedömer. Ta ett arbetsmoment, en avdelning eller en förändring i taget, till exempel godsmottagningen på morgonen eller det nya nattskiftet, i stället för hela företaget på en gång. Steg två är att kartlägga farorna tillsammans med dem som gör jobbet. Gå ut där arbetet sker och fråga vad som krånglar, var det nästan har gått fel och vad nya medarbetare brukar missa. Titta också i tillbudsrapporter och frånvarostatistik. Steg tre är att bedöma varje risk. Arbetsmiljöverket beskriver en risk som sannolikheten för att ohälsa eller olycksfall uppstår i kombination med följderna. Många använder en enkel skala för båda, men det viktiga är att ni skriver ned vilka risker som är allvarliga, eftersom det styr vad som måste göras först.

Steg fyra är att välja åtgärd. Försök i första hand ta bort risken vid källan: bygg bort en nivåskillnad, byt ut en farlig kemikalie eller dela upp ett tungt lyft. Går det inte används tekniska skydd, instruktioner, handledning och i sista hand personlig skyddsutrustning. Steg fem är att dokumentera och följa upp. Det som åtgärdas direkt noteras, och resten förs in i en skriftlig handlingsplan där varje åtgärd har ett slutdatum och en namngiven ansvarig. När åtgärden är gjord ska den kontrolleras, och den kontrollen avslöjar ibland att lösningen skapat en ny risk. Finns det allvarliga risker i arbetet ska det dessutom finnas skriftliga instruktioner för hur det utförs säkert, och de ska vara begripliga för de medarbetare som faktiskt ska läsa dem.

När en ny riskbedömning krävs och vem som ska vara med

Utöver de regelbundna genomgångarna ska arbetsgivaren undersöka och bedöma riskerna när ändringar i verksamheten planeras. Det gäller alltså innan förändringen görs, inte efter första olyckan. Typiska tillfällen är när ni köper in en ny maskin, bygger om lokaler, inför skiftarbete eller nattarbete, ändrar bemanningen på en avdelning, flyttar arbete till en annan plats eller tar in fler personer i samma yta under en säsongstopp. Omorganisationer och nedskärningar hör också hit, eftersom de påverkar arbetsbelastningen. En ny riskbedömning behövs även när något tyder på att den gamla inte stämmer längre: upprepade tillbud, felhandlingar, ökad korttidsfrånvaro eller att folk börjar vantrivas. Efter ett olycksfall eller ett allvarligt tillbud ska orsakerna utredas, och resultatet leder ofta till att riskbedömningen för just det momentet behöver skrivas om.

Arbetsgivaren ansvarar för riskbedömningen men ska ge arbetstagarna och skyddsombudet möjlighet att medverka. Enligt 6 kap. 4 § arbetsmiljölagen ska skyddsombudet delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation, och vid upprättandet av handlingsplaner. I praktiken ger det bättre bedömningar, eftersom den som kör trucken eller står vid diskmaskinen vet saker som chefen inte ser från kontoret. Ta med inhyrd personal som utför momentet, och anpassa genomgången efter språk och erfarenhet. Den som gör bedömningen behöver kunskap om regler, risker och åtgärder. Saknas den inom företaget ska ni anlita företagshälsovård eller annan sakkunnig hjälp. Spara bedömningarna så att de går att hitta vid nästa förändring och vid den årliga uppföljningen.

Exempel från lager, bygg och storkök

På ett lager är trucktrafik nära gående den risk som oftast får allvarligast följder. Rimliga åtgärder är separata och markerade gångstråk, backvarnare, speglar i skymda korsningar och fasta regler för var man får stå vid lastning. Truck får bara köras av den som har ett skriftligt tillstånd från arbetsgivaren, och vid inhyrning är det inhyraren som utfärdar tillståndet. Andra lagerrisker är tunga och upprepade lyft vid plock, fall från hyllor och tidspress i säsongstoppar. På en byggarbetsplats handlar bedömningen ofta om fall från höjd, schakt som kan rasa, rivning av material som kan innehålla hälsofarliga ämnen, damm från sågning och slipning samt maskiner som backar. Här ska riskbedömningen hänga ihop med byggprojektets arbetsmiljöplan när en sådan krävs.

I ett storkök eller restaurangkök är riskerna mer vardagliga men leder ofta till skador: brännskador från ugnar och fritöser, halka på våta golv, skärskador, starka rengöringsmedel i disken, värme och stress under lunchrusningen. Åtgärderna kan vara halkfria mattor och skor, fasta rutiner för att tömma fritösen, doseringsutrustning för diskmedel och en bemanning som klarar toppen. Glöm inte ensamarbete vid stängning och risken för hot vid kvällsöppet. En handlingsplan för köket kan ha tre rader: byta trasig golvbrunn innan månadens slut med fastighetsansvarig som ansvarig, ta fram en skriftlig instruktion för avkalkningsmedlet inom en vecka och följa upp arbetsbelastningen efter ett kvartal. Talea Work hyr ut egna anställda till kök, lager och bygg, och innan första dagen frågar vi efter riskbedömningen för de moment våra medarbetare ska utföra.