Entreprenörsansvar för lönefordringar – när ni får betala underentreprenörens löner

Vilka lagen gäller

Entreprenörsansvaret gäller bygg- och anläggningsverksamhet i Sverige där en byggnad eller anläggning uppförs, sätts i stånd, underhålls, byggs om eller rivs. Lagen ger en arbetstagare hos en underentreprenör rätt att kräva obetald lön av andra entreprenörer i kedjan. Den gäller inte städ, transport eller andra branscher.

Lagen pekar ut två ansvariga. Uppdragsgivaren är den entreprenör som anlitade arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Huvudentreprenören är den entreprenör som har avtalet med den ursprungliga beställaren och ansvarar för att arbetet blir utfört. Beställaren själv, till exempel fastighetsägaren eller privatpersonen som beställt bygget, har inget ansvar enligt lagen.

Lagen gäller inte en uppdragsgivare eller huvudentreprenör som är bunden av ett kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation, reglerar ansvaret för lönefordringar i entreprenadkedjor och ger arbetstagaren ett skydd som är likvärdigt med lagens. Då gäller avtalets regler i stället. Fråga er arbetsgivarorganisation om ert avtal innehåller sådana regler.

Lagen trädde i kraft den 1 januari 2019 och gäller inte fordringar som följer av entreprenadavtal som den ursprungliga beställaren ingick före det datumet.

Så gör arbetstagaren eller facket anspråk

Ett anspråk börjar alltid med en skriftlig underrättelse till uppdragsgivaren. Den ska innehålla arbetstagarens namn, hur stor den obetalda lönen är, förfallodagen för varje lönebelopp, vilket arbete och vilken period lönen gäller, när arbetsgivaren krävdes på betalning eller varför det inte har skett, hur betalningen ska göras och arbetsgivarens namn och kontaktuppgifter om de finns. Underrättelsen kan komma från arbetstagaren själv eller från ett fackförbund som hen är medlem i.

Sju helgfria vardagar efter att uppdragsgivaren fått underrättelsen inträder betalningsansvaret. Har uppdragsgivaren inte betalat inom fjorton helgfria vardagar kan arbetstagaren eller facket vända sig till huvudentreprenören. Underrättelsen till huvudentreprenören ska då också visa att uppdragsgivaren har underrättats och ange uppdragsgivarens namn och kontaktuppgifter. Den ska komma in inom sex månader från att uppdragsgivaren underrättades. Huvudentreprenören kan också bli ansvarig direkt om uppdragsgivaren inte går att nå, trots att arbetstagaren eller facket begärt uppgifter om den.

Varje arbetsgivare, uppdragsgivare och huvudentreprenör i kedjan är skyldig att på skriftlig begäran lämna namn, kontaktuppgifter och organisationsnummer för de andra aktörerna, senast fem helgfria vardagar efter begäran. Den som inte gör det kan få betala skadestånd till arbetstagaren.

Tvister prövas enligt lagen om rättegången i arbetstvister, och fristerna i 64–66 §§ medbestämmandelagen gäller: förhandling ska påkallas inom fyra månader från att man fick kännedom om saken och talan väckas inom tre månader efter avslutad förhandling.

Vad ansvaret omfattar – och vad det inte omfattar

Ansvaret omfattar lön som har förfallit till betalning och som avser arbete för arbetsgivarens räkning i just den entreprenaden. Lön för arbete på ett annat bygge, eller lön som arbetstagaren redan fått ersättning för på annat sätt, omfattas inte.

Ansvaret har en bakre gräns. Uppdragsgivaren ansvarar inte för lön som förföll mer än tre månader innan den fick underrättelsen. För huvudentreprenören räknas de tre månaderna från när uppdragsgivaren underrättades, eller från när huvudentreprenören underrättades om uppdragsgivaren inte gick att nå.

Den som krävs får göra samma invändningar som arbetsgivaren, till exempel att lönen redan är betald eller att beloppet är fel. Den som har betalat har rätt att få tillbaka beloppet av arbetsgivaren, och rätten omfattar även skatt och avgifter till det allmänna. En huvudentreprenör som har betalat kan på samma sätt kräva uppdragsgivaren, men bara om huvudentreprenören inom sju helgfria vardagar från underrättelsen har meddelat uppdragsgivaren. Reglerna om invändningar, återkrav och meddelande kan ändras genom avtal mellan entreprenörerna.

Ett exempel: Nordvik Bygg AB är huvudentreprenör åt Lindqvist Fastigheter AB. Nordvik anlitar en rivningsfirma, som i sin tur anlitar en mindre firma för håltagning. Håltagningsfirmans anställda får inte sin septemberlön. Den 20 oktober underrättar facket rivningsfirman, som är uppdragsgivare. Rivningsfirman ansvarar efter sju helgfria vardagar. Betalar den inte inom fjorton helgfria vardagar kan facket underrätta Nordvik Bygg, och Nordvik måste då inom sju helgfria vardagar meddela rivningsfirman för att kunna kräva tillbaka pengarna. Lön som förföll i juni ligger mer än tre månader bakåt och omfattas inte.

Så skyddar huvudentreprenören sig

Det bästa skyddet är att inte släppa in underentreprenörer som inte betalar sina anställda. Kontrollera varje underentreprenör innan avtalet skrivs: F-skatt, registrering som arbetsgivare, momsregistrering, skulder hos Kronofogden, kollektivavtal och försäkringar. Spara kontrollen, och gör om den om uppdraget är långt.

Begränsa kedjan. Ju fler led, desto svårare att veta vem som arbetar på bygget och vem som betalar dem. Skriv in i avtalet att underentreprenören inte får anlita egna underentreprenörer utan ert godkännande, och att ni får uppgifter om alla företag i kedjan med namn, kontaktuppgifter och organisationsnummer. Den listan behöver ni ändå för att kunna svara på en begäran inom fem helgfria vardagar.

Använd personalliggaren och ID06 för att veta vilka som faktiskt är på plats och för vilket företag. Avtala om rätten att kvitta mot underentreprenörens fakturor om ni tvingas betala lön åt dem, och om skyldigheten att visa att lönerna är betalda på begäran.

Ha en rutin för underrättelser. Fristerna är korta: sju helgfria vardagar till betalningsansvar, sju dagar för huvudentreprenörens meddelande och fem dagar för informationsskyldigheten. Utse vem på företaget som tar emot underrättelser och se till att de inte blir liggande i en inkorg.

Inhyrd personal och entreprenörsansvaret

Lagen talar om arbetstagare hos en underentreprenör. Enligt utredningen Översyn av entreprenörsansvaret (SOU 2023:26) omfattas personal som hyrs ut av bemanningsföretag sannolikt inte av lagens skydd i dag, och utredningen föreslog ett tillägg så att kundföretaget skulle räknas som uppdragsgivare för inhyrda. Förslaget har inte blivit lag; lagtexten är oförändrad sedan 2019.

Det betyder inte att inhyrning är riskfri. En kund som hyr av ett oseriöst bemanningsföretag kan få problem med facket, med arbetsmiljöansvaret och med sitt rykte, och arbetare som inte får lön slutar komma till jobbet. Kontrollera därför bemanningsföretaget på samma sätt som en underentreprenör: auktorisation, kollektivavtal, F-skatt och försäkringar.

Talea Work AB är ett auktoriserat bemanningsföretag med kollektivavtal. Vår personal är anställd hos oss, vi betalar lönen och redovisar skatt och arbetsgivaravgifter för varje person, och ni får de uppgifter ni behöver för personalliggaren och ID06 innan första arbetsdagen.