Skyddsombud på arbetsplatsen – arbetsgivarens guide

När skyddsombud krävs och vem som utser det

Gränsen i 6 kap. 2 § arbetsmiljölagen räknas per arbetsställe och inte per företag. Har ni fem eller fler arbetstagare som regelbundet arbetar på samma ställe ska det finnas minst ett skyddsombud där, och är arbetsförhållandena riskfyllda kan det krävas skyddsombud även på ett mindre arbetsställe. Lagen säger också att ersättare bör utses. Finns det flera skyddsombud på samma arbetsställe ska ett av dem vara huvudskyddsombud och samordna de andra. Arbetsmiljöombud är en annan benämning på samma uppdrag. Skyddsombudet utses av den lokala arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivaren. Finns ingen sådan organisation väljer arbetstagarna själva. Arbetsgivaren har alltså ingen rätt att välja skyddsombud, men ska få besked om vem som valts, för vilket område och för hur lång tid.

Mindre arbetsplatser saknar ofta ett eget skyddsombud. Där kan en lokal facklig avdelning utse ett regionalt skyddsombud som inte är anställt hos er. Två villkor gäller: arbetsstället får inte ha en skyddskommitté, och förbundet måste ha minst en medlem på arbetsstället. Det regionala skyddsombudet har samma uppgifter och befogenheter som ett lokalt, och regionala skyddsombud finns bland annat inom bygg, restaurang och handel. Företräder ett skyddsombud en arbetstagare som arbetar på ett ställe som arbetsgivaren inte råder över, är den som råder över arbetsstället skyldig att släppa in skyddsombudet i den omfattning uppdraget kräver. För er som hyr in personal är det viktigt att veta att ert skyddsombud även kan agera för den inhyrda personalen när det gäller skyddet i ert arbete.

Befogenheterna: insyn, begäran om åtgärder och skyddsombudsstopp

Skyddsombudet ska vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall och över att ni bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Enligt 6 kap. 4 § ska ombudet delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation, vid planering av hälsofarliga ämnen och när handlingsplaner upprättas. Arbetsgivaren ska informera om förändringar av betydelse för arbetsmiljön. Skyddsombudet har rätt till de handlingar och upplysningar som behövs, rätt till den ledighet som uppdraget kräver med bibehållna anställningsförmåner, och arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att ombudet får utbildning. Anser skyddsombudet att något behöver åtgärdas kan hen begära det enligt 6 kap. 6 a §. Ni ska då genast bekräfta skriftligt att begäran tagits emot och utan dröjsmål ge besked. Uteblir svaret kan Arbetsmiljöverket pröva föreläggande eller förbud.

Den skarpaste befogenheten finns i 6 kap. 7 §. Innebär ett arbete omedelbar och allvarlig fara för en arbetstagares liv eller hälsa, och går det inte att få rättelse genom att vända sig till arbetsgivaren, kan skyddsombudet bestämma att arbetet ska avbrytas i avvaktan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande. Ensamarbete kan avbrytas om det är påkallat från skyddssynpunkt, och arbete som strider mot ett gällande förbud från tillsynsmyndigheten kan också stoppas. Rätten omfattar även arbete som utförs av inhyrd personal i er verksamhet, och skyddsombudet blir inte skadeståndsskyldigt för stoppet. Som arbetsgivare ska ni ta ställning direkt. Delar ni bedömningen åtgärdar ni bristen tillsammans med ombudet innan arbetet fortsätter, och delar ni den inte kontaktar ni Arbetsmiljöverket. Skyddsombudet får inte hindras i sitt uppdrag, och den som hindrar kan bli skadeståndsskyldig.

Skyddskommitté från femtio arbetstagare och samarbetet i vardagen

På ett arbetsställe där minst femtio arbetstagare regelbundet sysselsätts ska det enligt 6 kap. 8 § finnas en skyddskommitté med företrädare för både arbetsgivaren och arbetstagarna. Arbetstagarna kan också begära en skyddskommitté på ett mindre arbetsställe. Kommittén ska delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet och följa hur det genomförs. Lagen räknar upp frågor som ska behandlas där, bland annat handlingsplaner, företagshälsovård, planering av nya lokaler och arbetsprocesser samt arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten. Genom kollektivavtal kan kommitténs uppgifter läggas i ett organ som även hanterar andra frågor och som då får heta något annat, till exempel en samverkansgrupp. Där en skyddskommitté finns kan skyddsombudet direkt begära att kommittén tar upp en arbetsmiljöfråga. Tänk på att ett arbetsställe med skyddskommitté inte kan få ett regionalt skyddsombud.

Samarbetet fungerar bäst när skyddsombudet är med tidigt och inte bara kallas in när något redan har gått fel. Bjud in ombudet till riskbedömningar och skyddsronder, informera innan ni köper in nya maskiner eller ändrar scheman, ge tid för uppdraget och svara skriftligt på skriftliga frågor. Ett skyddsombud som får information i god tid blir ett stöd i att hitta problemen innan Arbetsmiljöverket gör det. Hyr ni in personal från Talea Work är medarbetarna anställda hos oss, men det är ert skyddsombud som finns på plats och som kan agera när det gäller arbetsmiljön i ert arbete. Frågor om anställningen, lönen eller rehabiliteringen tar vi hand om. Vill ni gå igenom hur det fungerar i ett konkret uppdrag, ring oss på 070-090 10 52.