Rehabiliteringsansvar för arbetsgivare: från rutin till återgång

Lagkraven i klartext: tre regelverk som hänger ihop

Rehabiliteringsansvaret vilar på tre ben. Det första är 30 kapitlet socialförsäkringsbalken. Där står att arbetsgivaren ska lämna de upplysningar Försäkringskassan behöver för att klarlägga rehabiliteringsbehovet, efter samråd med den anställde, och svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Där finns också kravet på plan för återgång i arbete. Det andra benet är arbetsmiljölagen, som säger att arbetsgivaren ska ha en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet och ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar. Lagen kräver också att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. Det tredje benet är Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Arbetsanpassningen regleras i tredje kapitlet i AFS 2023:2, medan AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete kräver att ni anlitar företagshälsovård eller annan extern expertis när egen kompetens saknas.

Föreskrifterna om arbetsanpassning är konkreta. Arbetsgivaren ska fortlöpande ta reda på om någon behöver arbetsanpassning, och det bör ske i dialog, till exempel i medarbetarsamtal eller i samtal under och efter sjukfrånvaro. Det ska finnas rutiner för att ta emot information om behov av anpassning, där det framgår vem som tar emot informationen, vad som händer med den och vad mottagaren ska göra. Rutinerna ska vara kända av alla, och arbetsgivare med tio eller fler arbetstagare ska ha dem skriftligt. När ett behov har konstaterats ska ni så snart som möjligt utreda och bestämma hur anpassningen ska se ut, genomföra den, följa upp om den fungerar och justera vid behov. Orsaken till behovet behöver inte finnas på arbetsplatsen. En knäskada från fotbollsplanen ger samma skyldighet som en belastningsskada från lagret.

Planen för återgång i arbete: tidsgränsen och innehållet

Kan det antas att medarbetarens arbetsförmåga kommer att vara nedsatt på grund av sjukdom i minst 60 dagar, ska arbetsgivaren ha upprättat en plan för återgång i arbete senast den dag arbetsförmågan varit nedsatt i 30 dagar. Visar det sig senare att frånvaron blir längre än ni först trodde ska planen tas fram omgående. Planen behövs inte om det med hänsyn till hälsotillståndet klart framgår att personen inte kan återgå i arbete, men förbättras hälsan ska den upprättas direkt. Planen ska så långt det är möjligt göras i samråd med medarbetaren, och arbetsgivaren ska se till att den följs och ändras när det behövs. Försäkringskassan kan be att få ta del av planen och fråga vad ni planerar, eftersom uppgifterna kan påverka bedömningen av rätten till sjukpenning. En plan som ligger oläst i en pärm uppfyller inte kravet.

Lagen anger ingen mall, men en användbar plan beskriver nuläget, vilka arbetsuppgifter som fungerar och vilka som inte gör det, de anpassningar som görs nu och de som planeras, vem som ansvarar för vad och när ni stämmer av nästa gång. Anpassningar kan vara ändrade arbetstider, andra arbetsuppgifter under en period, hjälpmedel, särskilda instruktioner eller socialt stöd. Arbetsmiljöverket betonar att lagen inte reglerar hur mycket en arbetsgivare är skyldig att anpassa. Det beror på verksamhetens förutsättningar, och det är arbetsgivaren som fattar beslutet efter dialog. Tänk också på att en anpassning kan påverka kollegornas arbetsmiljö, vilket då ska riskbedömas. Försäkringskassan påpekar att den som kan utföra sitt arbete med anpassningar som arbetsgivaren kan erbjuda inte har rätt till sjukpenning, så en tidig anpassning kan förkorta hela sjukskrivningen.

Företagshälsovård, Försäkringskassan och inhyrd personal

Företagshälsovården beskrivs i arbetsmiljölagen som en oberoende expertresurs inom arbetsmiljö och rehabilitering. Det finns inget krav på avtal med en viss leverantör, men saknas kompetensen inom företaget ska ni köpa in den när behovet uppstår. För ett mindre företag kan det räcka med att ha en upparbetad kontakt som går att ringa samma vecka. Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över rehabiliteringsinsatserna och samverkar, om medarbetaren medger det, med arbetsgivaren, vården, Arbetsförmedlingen och andra berörda. Försäkringskassan kan kalla till avstämningsmöte där alla parter ses. Arbetsgivare kan också få bidrag för arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd, alltså insatser för en enskild medarbetare som köps från en godkänd anordnare, till exempel en företagshälsovård. Bidraget täcker hälften av kostnaden upp till ett fast belopp. Kontrollera aktuella villkor på forsakringskassan.se innan ni beställer insatsen.

Är medarbetaren inhyrd ligger rehabiliteringsansvaret hos bemanningsföretaget. Arbetsmiljöverket skriver uttryckligen att det är den som hyr ut arbetstagaren som ansvarar för att hen får den arbetsanpassning som behövs. Samtidigt är det på er arbetsplats arbetet utförs. Enligt arbetsmiljölagen ska den som anlitar inhyrd arbetskraft vidta de skyddsåtgärder som behövs, och arbetsledningen på plats ligger hos kunden. Arbetsmiljöverket konstaterar därför att det ofta behövs gemensamma samtal mellan arbetsgivaren, arbetstagaren och inhyraren för att anpassningen ska bli bra och följas upp. När någon av Taleas anställda behöver anpassning är det vi som gör utredningen och planen, och vi ber er arbetsledare delta i avstämningen om vilka uppgifter och arbetstider som fungerar hos er. Går det inte att anpassa uppdraget letar vi efter ett annat uppdrag som passar.