Hoppa till innehållet

Skyddsrond: planera, genomföra och dokumentera

Snabbsvar

En skyddsrond är en planerad genomgång av arbetsplatsen där chef, skyddsombud och gärna några medarbetare letar efter risker i lokaler, maskiner, arbetssätt och organisation. Enligt 7 § arbetsmiljöförordningen bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond, och Arbetsmiljöverket nämner planerade skyddsronder som ett sätt att uppfylla kravet i AFS 2023:1 på att regelbundet undersöka arbetsmiljön. Skyddsombudet ska vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall enligt 6 kap. 4 § arbetsmiljölagen och bör därför delta. Fynden riskbedöms skriftligt, och det som inte åtgärdas på plats förs in i en handlingsplan med ansvarig och slutdatum. Hur ofta ronden görs avgörs av riskerna.

Ring 070-090 10 52 för offert samma dag, eller beskriv behovet i formuläret så ringer vi upp.

Syftet med ronden och förberedelserna

Syftet är att se arbetsplatsen med nya ögon. Den som går förbi samma trasiga räcke varje dag slutar lägga märke till det, och en planerad rond tvingar fram en medveten granskning. Ronden ska inte vara en kontroll av enskilda medarbetare utan av förhållandena de arbetar under. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska omfatta fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden, så ta med frågor om arbetsbelastning, ensamarbete och stöd från arbetsledningen och inte bara lysrör och nödutgångar. Något fast intervall anger inte föreskrifterna. En verksamhet med truckar, maskiner eller kemikalier behöver gå ronder oftare än ett kontor, och en byggarbetsplats som ändrar sig vecka för vecka behöver täta ronder. Gör också en extra rond efter ombyggnader, efter ett allvarligt tillbud och inför en säsongstopp med mycket ny personal.

Förberedelsen avgör hur mycket ronden ger. Bestäm vilket område eller vilka arbetsmoment som ska gås igenom och bjud in skyddsombudet i god tid. Ta med någon som arbetar i området varje dag, och glöm inte inhyrd personal som utför arbetet. Läs igenom tillbudsrapporterna sedan förra ronden, den gällande handlingsplanen och de riskbedömningar som finns för området, så att ni vet vad som ska vara åtgärdat. Välj en tidpunkt när arbetet faktiskt pågår: en lagerrond klockan sju på morgonen när lastbilarna kommer visar mer än en rond på eftermiddagen när allt står still, och ett kök ser annorlunda ut mitt i lunchen. Använd en checklista som stöd, men låt den inte styra blicken så hårt att ni missar det som inte står på den.

Checklista per bransch

Lager och terminal: är gångstråk och truckzoner markerade och respekteras de i praktiken, finns speglar i skymda korsningar, är pallställ hela och märkta med tillåten last, står gods i nödutgångar eller framför brandsläckare, har alla som kör truck ett skriftligt tillstånd från arbetsgivaren, fungerar laddplatsen för truckbatterier säkert och finns det lyfthjälpmedel där tunga kollin hanteras. Fråga också om tidspress och om plockarna hinner med pauser. Bygg och anläggning: är skyddsräcken och ställningar kompletta och kontrollerade, är öppningar i bjälklag täckta, är schakter säkrade, finns ordning i upplag och passager, är elkablar skyddade, används andningsskydd vid dammande arbeten och har alla på platsen fått arbetsplatsens introduktion. Kontrollera även att maskiner som backar har fri sikt eller signalman.

Kök och restaurang: är golven hela och torra, finns halkskyddande mattor där det spills, är ugnar, fritöser och ventilation underhållna, förvaras rengöringsmedel märkta och åtskilda från livsmedel, finns ögondusch eller ögonspolflaska vid disken, sitter första hjälpen med brännskadeförband lätt åtkomligt och är knivar och maskiner med skydd i gott skick. Fråga om ensamarbete vid stängning och om bemanningen räcker under rusningen. Städ och fastighetsservice: finns säkerhetsdatablad för kemikalierna, används rätt stegar och ställningar vid höga arbeten, är städvagnar och maskiner ergonomiskt anpassade, hur hanteras nålar och vasst avfall och vet medarbetarna hur de larmar vid ensamarbete i tomma lokaler. Oavsett bransch: vet alla var återsamlingsplatsen är, rapporteras tillbud och har nya medarbetare fått en introduktion till riskerna?

Skyddsombudets roll och protokollet efteråt

Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska enligt 6 kap. 4 § arbetsmiljölagen vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall och över att arbetsgivaren bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Skyddsombudet har också rätt att ta del av de handlingar och upplysningar som behövs för uppdraget. Upptäcker skyddsombudet en brist under ronden och anser att åtgärder behövs kan hen begära det av arbetsgivaren enligt 6 kap. 6 a §. Arbetsgivaren ska då genast lämna en skriftlig bekräftelse på att begäran tagits emot och utan dröjsmål ge besked. Får skyddsombudet inget besked eller beaktas inte begäran inom skälig tid kan Arbetsmiljöverket pröva frågan. En sådan begäran kan även gälla skyddsåtgärder för inhyrd personal. Finns det inget skyddsombud ska arbetstagarna själva ges möjlighet att medverka i ronden.

Protokollet är det som gör ronden till en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skriv datum, område, deltagare och varje iakttagelse, gärna med foto. Bedöm för varje fynd om risken är allvarlig, eftersom riskbedömningar enligt AFS 2023:1 alltid ska dokumenteras skriftligt. Åtgärda det som går på plats och notera det. Allt annat förs in i handlingsplanen med konkret åtgärd, ansvarig person och slutdatum, och när åtgärden är gjord kontrolleras den. Börja nästa rond med att gå igenom förra protokollet, så syns det om samma brister återkommer. Samla protokollen inför den årliga uppföljningen. Arbetar Taleas anställda hos er är de en del av ronden på er arbetsplats, och vi vill gärna veta om något ni hittar påverkar deras arbete eller utrustning.

Vanliga frågor

Är det lagkrav att göra skyddsronder?

Arbetsmiljöförordningen säger att regelbunden översyn bör ske genom skyddsrond, och AFS 2023:1 kräver att arbetsgivaren regelbundet undersöker arbetsmiljön och bedömer riskerna. Planerade skyddsronder är ett av sätten att göra det. På byggarbetsplatser tas rutiner för skyddsronder ofta upp i arbetsmiljöplanen. I praktiken är ronden därför svår att klara sig utan.

Hur ofta ska man gå skyddsrond på en arbetsplats?

Det finns inget fast intervall i föreskrifterna. Frekvensen ska styras av riskerna i verksamheten. Ett kontor kan klara sig med glesa ronder, medan lager, verkstäder, kök och byggarbetsplatser behöver tätare genomgångar. Gör också en extra rond vid ombyggnader, nya maskiner, efter allvarliga tillbud och inför perioder med mycket ny personal.

Måste skyddsombudet vara med på skyddsronden?

Skyddsombudet ska vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall och ska ges möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Därför är det naturligt att ombudet bjuds in till ronderna. Arbetsgivaren får inte hindra skyddsombudet från att fullgöra sina uppgifter, så att gå ronden utan att bjuda in ombudet är ett dåligt val.

Vad ska ett skyddsrondsprotokoll innehålla?

Datum, område, vilka som deltog, varje iakttagelse och en bedömning av om risken är allvarlig. För varje brist som inte åtgärdas direkt anges åtgärd, ansvarig och slutdatum i handlingsplanen. Notera när åtgärden kontrollerats. Foton gör protokollet tydligare, och det förra protokollet är ett bra underlag när nästa rond ska planeras.

Ska inhyrd personal räknas med vid skyddsronden?

Ja. Den som hyr in personal ska vidta de skyddsåtgärder som behövs i arbetet, och skyddsombudets begäran om åtgärder kan omfatta även inhyrd arbetskraft. Bjud gärna in en inhyrd medarbetare som utför arbetet och fråga vad hen ser. Informera bemanningsföretaget om brister som rör deras anställda eller utrustning.

Behöver ni personal i Göteborg?

Beskriv rollen, arbetsplatsen och perioden så får ni en offert samma dag. Personalen är anställd hos oss — kollektivavtal, försäkringar och arbetsgivaransvar ligger hos Talea. Ring 070-090 10 52.

Ring 070-090 10 52Beskriv behovet i formuläret