Hoppa till innehållet
Logga in Kontakta oss

Gratis verktyg · För arbetsgivare

Sjukfrånvaro i procent – och vem som har mönstret

Fyll i sjukdagar och antal sjuktillfällen per person under perioden, så får ni sjukfrånvaron i procent av schemalagd tid, hur stor del som är korttidsfrånvaro och Bradford-faktorn per person, måttet som väger upprepade korta frånvaron tyngre än en lång. Kostnaden i kronor räknar ni sedan i Vad kostar sjukfrånvaron.

Perioden

Heltid: cirka 220 dagar per år efter semester, 110 per halvår, 55 per kvartal. Deltid: färre.

Per person

Namn · sjukdagar · sjuktillfällen · varav dagar från dag 15 i längre sjukperioder

Namnen används bara i webbläsaren och lämnar inte sidan; delbar länk innehåller inga namn. Sjuktillfälle = en sammanhängande sjukperiod. Dagar från dag 15 räknas som långtidsfrånvaro (Försäkringskassan betalar sjukpenning från dag 15).

Resultat

Få beräkningen som PDF på mejl

PDF:en skapas på vår server och kastas direkt – vi behåller namn och e-post bara om du kryssat i rutan. Integritetspolicy.

Kort svar

Sjukfrånvaro i procent är sjukfrånvarodagar delat med schemalagda arbetsdagar gånger 100. Bradford-faktorn räknas som antalet sjuktillfällen i kvadrat gånger antalet sjukdagar: tio enstaka dagar ger 10² × 10 = 1 000, en enda period om tio dagar ger 1² × 10 = 10. Under 50 räknas som lågt, över 500 som mycket högt enligt brittisk HR-praxis.

Så räknar verktyget

Sjukfrånvaro i procent är summan av sjukfrånvarodagar delat med summan av schemalagda arbetsdagar, gånger 100. Det är samma princip som i den sjukfrånvaro som ska redovisas i årsredovisningen enligt de regler som gällde 2003–2010 och som många företag fortfarande följer: frånvarotid i förhållande till ordinarie arbetstid. SCB:s statistik Anställningar (SuS) mäter bara dag 1–14, alltså den tid arbetsgivaren betalar sjuklön; den låg på 1,1 procent av arbetstiden i juli 2026, en lågmånad. Jämför ert korttidsvärde med den siffran, inte totalen.

Bradford-faktorn är S² × D, där S är antalet sjuktillfällen och D antalet sjukdagar under perioden. Måttet gör att sex tillfällen om två dagar (6² × 12 = 432) väger mycket tyngre än en period om tolv dagar (1² × 12 = 12), eftersom upprepad korttidsfrånvaro är svårare att planera för. Trösklarna som ofta används i brittisk HR-praxis är under 50 (inget att göra), 50–124 (följ upp), 125–399 (samtal), 400–649 (åtgärdsplan) och 650 eller mer (allvarligt mönster). Det finns ingen svensk norm för Bradford och inget lagstöd; skalan är ett sorteringsverktyg, inte ett betyg på personen. Kronorna räknar ni i Vad kostar sjukfrånvaron genom att fylla i procentsiffran där, och enskilda sjukperioder i karensavdragskalkylatorn.

Vad arbetsgivaren får och inte får göra med uppgifterna

Arbetsgivaren får föra frånvarostatistik; det behövs för lön, sjuklön och arbetsmiljöarbetet. Uppgifter om hälsa är känsliga personuppgifter enligt dataskyddsförordningen, så de får bara hanteras av dem som behöver dem, inte spridas i grupp och ska gallras när de inte längre behövs. Diagnoser får ni inte kräva; läkarintyg från dag 8 får visa att arbetsförmågan är nedsatt, inte varför. Upprepad korttidsfrånvaro är i första hand en signal om rehabiliteringsansvaret: vid sex tillfällen på tolv månader bör arbetsgivaren ta ett samtal om orsaker och behov av anpassning, och senast dag 30 i en sjukperiod som väntas vara 60 dagar ska en plan för återgång i arbete upprättas (30 kap. 6 § socialförsäkringsbalken). Frånvaro i sig är inte saklig grund för uppsägning; först när arbetsgivaren fullgjort sitt rehabiliteringsansvar och den anställde varaktigt inte kan utföra något arbete av betydelse kan frågan prövas.

Vanliga frågor

Hur räknar man ut sjukfrånvaro i procent?

Sjukfrånvarodagar delat med schemalagda arbetsdagar, gånger 100. Tolv sjukdagar på 220 arbetsdagar ger 5,5 procent. Räknar ni i timmar blir det sjukfrånvarotimmar delat med ordinarie arbetstid.

Vad är normal sjukfrånvaro?

SCB:s mått på frånvaro dag 1–14 låg på 1,1 procent av arbetstiden i juli 2026 (Anställningar, SuS), och i mätningar som räknar med all sjukfrånvaro brukar snittet i Sverige hamna kring 3–4 procent, högre i fysiskt tunga yrken. Över 6 procent är en signal att se över arbetsmiljön.

Vad är Bradford-faktorn?

Antalet sjuktillfällen i kvadrat gånger antalet sjukdagar under perioden, S² × D. Måttet lyfter fram upprepad korttidsfrånvaro. Det är brittisk HR-praxis utan svensk norm och ska användas som underlag för samtal, inte som grund för åtgärder i sig.

Får vi fråga vad den anställde är sjuk i?

Nej, ni har inte rätt till diagnosen. Läkarintyget ska visa att arbetsförmågan är nedsatt och i vilken grad. Ni får däremot fråga vad ni kan göra för att underlätta återgången.

När måste vi göra en rehabiliteringsplan?

Senast dag 30 i en sjukperiod när den anställde väntas vara sjukskriven minst 60 dagar (30 kap. 6 § socialförsäkringsbalken). Vid upprepad korttidsfrånvaro, ofta sex tillfällen på tolv månader, bör ni ta ett samtal om orsaker och anpassningar.

Talea Work · Göteborg och Stockholm

Behöver ni personal?

Vi hyr ut och rekryterar truckförare, lagerarbetare, snickare, grovarbetare och städpersonal – egna anställda med kollektivavtal, ofta på plats inom några dagar.

Så arbetar vi med företag

Verktygen är gratis för alla, även för den som aldrig hyr in någon.

Bemanningsföretag i Göteborg · bemanning lager · bemanning bygg · rekrytering i Göteborg