Sjuk på semestern — så får du tillbaka dagarna

Regeln står i 15 § semesterlagen. Infaller det under semesterledigheten dagar då du inte hade kunnat arbeta på grund av sjukdom eller arbetsskada, ska de dagarna inte räknas som semesterdagar, om du utan dröjsmål begär det. Dagarna blir i stället sjukdagar, och semesterdagarna finns kvar att ta ut senare.

Två saker i lagtexten avgör nästan alla tvister. Den första är att det är du som ska begära bytet. Arbetsgivaren gör det inte automatiskt, och den som kommer tillbaka efter semestern och berättar att hon låg sjuk andra veckan har ofta väntat för länge. Den andra är "utan dröjsmål": begäran ska komma när du blir sjuk, inte när semestern är slut.

Regeln gäller alla som har semesterledighet med semesterdagar. Den gäller också om du är sjuk redan när semestern börjar, eftersom dagarna då infaller under ledigheten. Har du däremot semesterersättning i stället för semesterdagar, som många timanställda, finns inga semesterdagar att byta. Mer om det längre ned.

Guiden är en översikt och inte juridisk rådgivning. Ditt kollektivavtal kan ha egna regler om sjukanmälan och intyg, och vid tvist ska du ta kontakt med facket.

Karensavdrag och sjuklön när semestern blir sjukfrånvaro

När en semesterdag byts mot en sjukdag ändras också betalningen. I stället för semesterlön får du sjuklön, som är 80 procent av lönen, och från sjuklönen görs ett karensavdrag på 20 procent av den sjuklön du får under en genomsnittlig vecka (6 § sjuklönelagen). Det är samma regler som vid all annan sjukfrånvaro, beskrivna i guiden om sjukanmälan och karensavdrag.

Det gör att bytet har ett pris, och det är bra att känna till det innan du begär. Arbetar du lika många timmar fem dagar i veckan motsvarar karensavdraget ungefär en dags sjuklön. Är du sjuk en enda dag blir den dagen därför i stort sett obetald, men du får en semesterdag tillbaka som betalas med semesterlön när du tar ut den. Från andra sjukdagen kostar varje bytt dag ungefär en femtedel av en dagslön, eftersom sjuklönen är 80 procent.

Exempel: Erik Lindgren är anställd på Nordvik Bygg AB med fast veckoschema måndag till fredag. Han blir sjuk onsdag i andra semesterveckan och är frisk igen måndag. Onsdag, torsdag och fredag byts mot sjukdagar. Onsdagen äts i praktiken upp av karensavdraget, torsdag och fredag får han 80 procent. Han har tre semesterdagar kvar att ta ut senare.

Karensavdraget görs en gång per sjukperiod och högst tio gånger på tolv månader. Blir du sjuk igen inom fem dagar efter att en sjukperiod tagit slut räknas det som samma period och inget nytt avdrag görs (7 § sjuklönelagen). Räkna på ditt eget fall med kalkylatorn för karensavdrag.

Situationer som ofta blir fel

Det här är frågorna som återkommer varje sommar:

• Du är timanställd med semesterersättning — då finns inga semesterdagar att byta. Semesterlönen ligger redan i procentpåslaget på varje lön, och lediga dagar utan pass är bara tid utan arbete. Se guiden om att vara sjuk som timanställd.
• Barnet blir sjukt under semestern — vab ersätter inte semester automatiskt. Försäkringskassan kräver att du först kontaktar arbetsgivaren och avbryter semestern, och först därefter kan du söka vab. Det gäller vid semester i Sverige, EU, EES och Schweiz. Se guiden om vab.
• Du var redan sjukskriven när semestern skulle börja — då infaller sjukdagarna under ledigheten och samma regel gäller. Säg till innan semestern börjar att du är sjuk och vill att dagarna ska flyttas.
• Du blir sjuk en lördag — har du vanlig arbetsvecka är lördagen ingen semesterdag, så det finns inget att byta. Det gäller också röda dagar.
• Du är sjuk länge — sjukfrånvaro är semesterlönegrundande upp till 180 dagar per intjänandeår (17 § semesterlagen). En lång sjukskrivning äter alltså inte automatiskt upp nästa års semesterlön. Se guiden om semesterlönegrundande frånvaro.
• Arbetsgivaren vill ha intyg från första dagen — det får arbetsgivaren begära bara om det finns särskilda skäl, skriftligt och för högst ett år framåt, om inte kollektivavtalet reglerar frågan. Fråga vilket skälet är.