Yrkesguide · Grön sektor
Djurskötare — yrket där arbetsdagen styrs av någon annans behov
Djur behöver skötsel varje dag, oavsett helg, väder eller sjukdom hos personalen. Det är den enskilda förutsättning som formar hela yrket — och den som är svårast att uppskatta innan man provat.
Djurskötare arbetar med utfodring, skötsel, tillsyn, hälsokontroll, dokumentation och hantering av djur. Vad arbetet innebär i praktiken avgörs helt av verksamheten: mjölkproduktion, grisproduktion, häst, djurpark, försöksdjursverksamhet eller djursjukvård är olika yrken med samma titel.
Lantbruket är den största arbetsgivaren. Mjölkproduktion innebär mjölkning morgon och kväll året runt, foderhantering, brunstpassning och kalvskötsel. Grisproduktion innebär omgångsvis arbete med grisning, avvänjning och strikta smittskyddsrutiner. Båda innebär arbete med maskiner och ofta med gödselhantering.
Djurpark och zoo är en mindre men eftertraktad del av branschen, med fler sökande än platser. Arbetet innehåller utöver skötsel också berikning, träning och ofta publikkontakt, och kraven på dokumentation och säkerhet vid arbete med större djur är höga.
Försöksdjursverksamhet är ett tredje spår med egna regler, egen utbildning och etisk prövning av all verksamhet. Det ställer särskilda krav på noggrannhet, dokumentation och på förmågan att hantera ett arbete som en del människor har starka åsikter om.
Se även guiden om att jobba inom lantbruk.
Vad som krävs
- Naturbruksprogrammet — gymnasiets väg, med inriktning djur eller lantbruk. Vanligaste grunden.
- Yrkeshögskola — påbyggnad mot djurpark, djursjukvård eller specialiserad produktion — se YH-guiden.
- Smittskyddskunskap — central i all djurhållning. Rutiner för besök, kläder och mellan avdelningar.
- Maskinvana — foderblandare, lastare och traktor är vardag i lantbruket.
- Fysisk kapacitet — tunga lyft, arbete i alla väder och långa dagar under intensiva perioder.
- B-körkort — i praktiken nödvändigt. Verksamheterna ligger sällan vid kollektivtrafik.
Smittskydd, säkerhet och dokumentation
Smittskyddet är den mest reglerade delen av arbetet. Rutiner för in- och utpassering, skyddskläder, tvätt och separata redskap mellan avdelningar finns för att en smitta i en besättning kan innebära att hela djurgruppen måste avlivas. Det är därför reglerna hålls hårt även när de känns överdrivna.
Säkerheten vid djurhantering underskattas ofta. Stora djur skadar människor varje år i Sverige, och det sker nästan alltid i vardagliga moment — flytt mellan boxar, behandling, lastning. Att arbeta med rätt teknik och aldrig ensam vid riskmoment är grundläggande, se guiden om ensamarbete.
Dokumentationen är omfattande och lagreglerad. Journalföring av behandlingar, läkemedelsanvändning, dödsfall och förflyttningar krävs, och den kontrolleras vid tillsyn. Slarv med papperen kan få konsekvenser för hela verksamhetens tillstånd, inte bara för dig.
Läkemedelshantering sker efter veterinärs ordination och med journalföring. Det är en delegerad uppgift på liknande sätt som inom vården, och den kräver att du vet exakt vad du får och inte får göra.
Verksamheterna och vad de innebär
- Mjölkproduktion — mjölkning morgon och kväll året runt, kalvskötsel och foder. Största arbetsgivaren.
- Grisproduktion — omgångsvis arbete med grisning och avvänjning. Strikt smittskydd.
- Häst — stall, träning och ofta kundkontakt. Många små arbetsgivare och osäkra villkor.
- Djurpark och zoo — skötsel, berikning och publikkontakt. Fler sökande än platser.
- Försöksdjur — egna regler, egen utbildning och etisk prövning av all verksamhet.
- Djursjukvård — assistans vid behandling. Djurvårdare och djursjukskötare är egna yrken med egna krav.
Villkoren i branschen
Lantbruket har eget kollektivavtal, och villkoren skiljer sig från industrins. Arbetstiderna är delade i många verksamheter — morgonpass och kvällspass med ledigt emellan — vilket innebär lång bundenhet på en arbetsdag. Fråga hur passen ligger och hur den obetalda tiden emellan hanteras.
Många arbetsgivare i branschen är små, ofta familjeföretag med några få anställda. Det ger nära arbetsledning och variation, men det innebär också att kollektivavtal inte alltid finns och att villkoren behöver kontrolleras mer noggrant — se guiden om kollektivavtal och guiden om anställningsavtal.
Säsongsanställning är vanlig, särskilt inom växtodling och i verksamheter med hög belastning under en del av året. Fråga vad som gäller efter säsongen och om det finns arbete året runt — se guiden om anställningsformer.
Två djurskötar-CV till samma gård
En mjölkgård söker djurskötare till mjölkning och kalvskötsel:
Har alltid älskat djur och har erfarenhet av att sköta djur. Är arbetsvillig, morgonpigg och van vid att jobba fysiskt. Har naturbruksprogrammet.
Vår läsning: Ingen djurslag, ingen besättningsstorlek, ingen uppgift om mjölkning eller system. "Älskar djur" är en förutsättning i yrket och säger ingenting om arbetsförmågan.
Naturbruksprogrammet, inriktning lantbruksdjur, examen 2022. Mjölkproduktion 2022–2026: besättning om 180 mjölkkor, mjölkning i grop två gånger dagligen, kalvskötsel från födsel till avvänjning, brunstpassning och registrering i Kokontrollen. Van vid foderblandare och lastare. Läkemedelshantering enligt veterinärs ordination med journalföring. Kan arbeta varannan helg. B-körkort.
Vår läsning: Djurslag, besättningsstorlek, mjölkningssystem, konkreta moment, systemnamn, maskinvana och helgtillgänglighet. Lantbrukaren vet på trettio sekunder att personen kan gå in i arbetet.
Vanliga frågor
Kan jag jobba med djur utan utbildning?
Enklare skötseluppgifter i lantbruk och stall går ofta att komma in i utan formell utbildning, och många börjar så. Till djurpark, försöksdjursverksamhet och djursjukvård krävs däremot i regel utbildning.
Vilken utbildning krävs?
Naturbruksprogrammet är vanligast, med yrkeshögskola som påbyggnad mot djurpark eller djursjukvård.
Är det helgarbete?
Ja. Djur behöver skötsel varje dag. Fråga exakt hur helgschemat ser ut innan du tackar ja.
Är det farligt?
Stora djur skadar människor varje år, oftast i vardagliga moment. Rätt teknik och att inte vara ensam vid riskmoment är avgörande.
Varför är smittskyddet så strikt?
En smitta i en besättning kan innebära att hela djurgruppen måste avlivas. Därför hålls reglerna hårt.
Får jag ge läkemedel?
Efter veterinärs ordination och med journalföring. Det är en delegerad uppgift med tydliga gränser.
Vad ska stå i CV:t?
Djurslag, besättningsstorlek, konkreta moment, system och helgtillgänglighet.
Gratis · utan konto
Gör ditt CV nu
Skriv djurslag och besättningsstorlek. Det är det första en lantbrukare eller djurpark tittar efter.
Inget konto. Inget kort. Klart på tio minuter.