Behörighet · Transport och lager
ADR 1.3 — utbildningen som gäller alla som är inblandade
ADR-intyget för förare är välkänt. ADR 1.3 är det inte, trots att den träffar betydligt fler människor: alla som är delaktiga i transport av farligt gods, inklusive den som lastar, packar, märker eller tar emot. Här är skillnaden och vem som behöver vad.
Regelverket för transport av farligt gods på väg heter ADR och tillämpas i Sverige genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter. Regelverket ställer krav på fordon, förpackningar, märkning, dokumentation — och på att alla som är delaktiga i transporten har utbildning som svarar mot deras uppgifter.
Det är den sista punkten som ofta missas. ADR-intyget som föraren har är ett eget certifikat med prov och giltighetstid, och det behövs för att köra farligt gods över vissa mängder. Men regelverket kräver också utbildning för övriga inblandade, och den utbildningen går under beteckningen 1.3 efter det kapitel i regelverket där kravet står.
Kretsen som omfattas är bred: den som packar, den som lastar och lossar, den som märker och etiketterar, den som upprättar transporthandlingar, den som tar emot gods och den som arbetar i lager där farligt gods hanteras. Om ditt arbete på något sätt berör godset i transportkedjan är det utbildningskravet du ska förhålla dig till, inte förarintyget.
Guiden är en översikt. Regelverket är omfattande och ändras med jämna mellanrum — kontrollera alltid aktuella krav hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller hos arbetsgivarens säkerhetsrådgivare.
Vem behöver vilken utbildning
Skillnaderna är avgörande för vad du kan arbeta med, och de blandas ständigt ihop:
- ADR-intyg för förare — krävs för att transportera farligt gods över vissa mängder. Eget prov, egen giltighetstid och egna specialiseringar för tank och klass 1. Se guiden om ADR och farligt gods.
- ADR 1.3 — för övriga delaktiga: packning, lastning, lossning, märkning, dokumentation och mottagning. Utbildningen ska svara mot arbetsuppgifterna.
- Värdeberäknad mängd — under vissa mängdgränser gäller lättnader i kravet på förarintyg, men utbildningskravet enligt 1.3 kvarstår för de inblandade.
- Säkerhetsrådgivare — verksamheter som transporterar eller lämnar farligt gods till transport ska i regel ha en säkerhetsrådgivare med eget examensprov.
- Repetition — kunskaperna ska hållas aktuella och kompletteras. Hur ofta framgår av regelverket — kontrollera hos myndigheten, gissa inte.
- Dokumentation — arbetsgivaren ska kunna visa vilken utbildning de anställda har fått. Utbildningen ska alltså vara dokumenterad, inte bara genomförd.
Vad utbildningen tar upp
Innehållet ska anpassas till vad du faktiskt gör, men tre delar återkommer. Den allmänna delen ger regelverkets uppbyggnad, begreppen och klassindelningen — vad som räknas som farligt gods och varför indelningen ser ut som den gör. Utan den blir resten obegriplig.
Den funktionsspecifika delen är kärnan. Den som packar behöver kunna förpackningskrav och märkning. Den som lastar behöver kunna samlastningsregler, säkring och vad som inte får stå bredvid vad. Den som upprättar handlingar behöver kunna dokumentationskraven. Samma kurs ser därför olika ut för olika roller.
Säkerhetsdelen handlar om riskerna med det gods verksamheten hanterar, om skyddsutrustning och om vad man gör vid ett tillbud eller ett utsläpp. Det är den del som blir viktig den enda dagen den behövs, och det är därför den övas.
Till detta kommer i vissa fall skyddsaspekter mot obehörigt nyttjande, som gäller särskilt för gods med hög riskpotential.
Var det efterfrågas
Transport och distribution är den självklara miljön, men kravet träffar långt fler. Lager och terminal där kemikalier, batterier, aerosoler, färg, drivmedel eller gaser passerar omfattas. Se guiden om att jobba inom lager och guiden om att bli terminalarbetare.
Industri och verkstad hanterar ofta farligt gods vid mottagning och utleverans utan att tänka på det. Detsamma gäller bygghandel, färghandel, återvinning och avfallshantering — se guiden om att bli återvinningsarbetare.
Litiumbatterier är den snabbast växande frågan. De omfattas av regelverket, kraven skiljer sig beroende på batterityp och skick, och skadade eller defekta batterier har egna regler. Det är ett område där felaktig hantering får verkliga konsekvenser och där kunskapen ännu är ojämnt spridd.
Ska du köra fordonet är det förarintyget som gäller — se guiden om ADR och farligt gods och guiden om YKB för de yrkeskompetenskrav som gäller yrkesförare i övrigt.
Vem ansvarar för att utbildningen finns
Ansvaret ligger hos arbetsgivaren. Det är arbetsgivaren som ska se till att de anställda har den utbildning deras uppgifter kräver, som ska bekosta den och som ska kunna visa upp dokumentationen vid en kontroll. Du ska alltså inte behöva betala för ADR 1.3 själv för att kunna utföra ditt arbete — se guiden om vem som betalar utbildningen.
I bemanning delas ansvaret. Bemanningsföretaget är arbetsgivare och ansvarar för din grundläggande utbildning, medan kundföretaget råder över arbetsstället och känner till vilket gods som faktiskt hanteras där. Den funktionsspecifika delen av utbildningen kräver kunskap om verksamheten, och därför ska genomgången ske hos kunden innan du börjar arbeta med godset.
Verksamheter som lämnar farligt gods till transport ska i regel också ha en säkerhetsrådgivare. Det är en person med eget examensprov som ska verka för att verksamheten följer regelverket, utreda olyckor och lämna årlig rapport. Är du osäker på vad som gäller för godset du hanterar är säkerhetsrådgivaren rätt person att fråga — den funktionen finns just för att svara på sådant.
Saknas utbildning helt på en arbetsplats där farligt gods hanteras är det en arbetsmiljöfråga och en fråga för skyddsombudet. Se guiden om skyddsombud.
Så skriver du det i CV:t
Fem rader som gör skillnad när ett uppdrag ska matchas:
- Skriv ADR 1.3 med utfärdare och datum — inte bara "ADR". Det är två olika saker och rekryteraren måste veta vilket.
- Skriv vilken funktion utbildningen avser — packning, lastning, dokumentation eller mottagning. Utbildningen ska svara mot uppgiften.
- Har du förarintyg — skriv klasserna — och eventuella specialiseringar för tank eller klass 1.
- Nämn godsslagen du hanterat — kemikalier, batterier, gaser, färg. Det säger mer om din vana än utbildningsbeviset gör.
- Ta med truckkort — de går nästan alltid ihop i lageruppdrag. Se guiden om truckkort.
- Håll datumen aktuella — kunskaperna ska hållas uppdaterade. Se guiden om behörigheter som går ut.
Vanliga frågor
Vad är ADR 1.3?
Det utbildningskrav som gäller alla som är delaktiga i transport av farligt gods utan att vara förare — den som packar, lastar, lossar, märker, dokumenterar eller tar emot godset.
Är det samma sak som ADR-intyg?
Nej. ADR-intyget är förarens certifikat med eget prov och egen giltighetstid, och krävs för att transportera farligt gods över vissa mängder. ADR 1.3 gäller övriga inblandade.
Behöver lagerpersonal ADR 1.3?
Om lagret hanterar farligt gods i transportkedjan, ja. Kemikalier, batterier, aerosoler, färg och gaser förekommer i många vanliga lager utan att alla tänker på det.
Hur ofta ska utbildningen förnyas?
Kunskaperna ska hållas aktuella och kompletteras med jämna mellanrum. Kontrollera det aktuella kravet hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Vad gäller för litiumbatterier?
De omfattas av regelverket, och kraven skiljer sig beroende på batterityp och skick. Skadade eller defekta batterier har egna regler — ett område där kunskapen ännu är ojämnt spridd.
Måste arbetsgivaren dokumentera utbildningen?
Ja. Arbetsgivaren ska kunna visa vilken utbildning personalen fått, så utbildningen ska vara dokumenterad och inte bara genomförd.
Gratis · utan konto
Gör ditt CV nu
Har du ADR-utbildning? Skriv in den i CV:t — det tar tio minuter att bygga.
Inget konto. Inget kort. Klart på tio minuter.