Behörighet · Arbetsmiljö
Skyddsutrustning — ansvaret, valet och den falska tryggheten
Personlig skyddsutrustning är sista skyddet, inte det första — och den skyddar bara om den är rätt vald, rätt anpassad och faktiskt används. Fel utrustning ger en falsk trygghet som kan vara farligare än ingen alls.
Arbetsmiljölagstiftningen bygger på en åtgärdsordning där personlig skyddsutrustning kommer sist. Först ska risken elimineras eller ersättas med något mindre farligt, sedan ska tekniska åtgärder vidtas — inbyggnad, ventilation, utsug, avskärmning — och därefter organisatoriska. Personlig skyddsutrustning används för det som återstår.
Ordningen är inte en formalitet. Ett skydd som bärs av en person skyddar den personen om det används rätt varje gång; ett utsug skyddar alla i lokalen hela tiden. Det är därför en arbetsplats som löser allt med masker och handskar har hoppat över de åtgärder som fungerar bäst.
Arbetsgivaren ska tillhandahålla den utrustning som behövs, kostnadsfritt, och se till att den underhålls och byts. Du ska aldrig betala för ditt eget skydd, och en arbetsgivare som ber dig köpa egna handskar eller andningsskydd har missförstått sitt ansvar.
Det som ofta brister är inte tillgången utan valet. Handskar finns men är av fel material för kemikalien, andningsskydd finns men med fel filter, och skyddsglasögon finns men repade så att ingen använder dem. Fel utrustning ger en falsk trygghet — man tror sig skyddad och exponerar sig därför mer.
Se även guiden om arbetsmiljöansvar och guiden om kvartsdamm och damm.
Där valet oftast blir fel
- Handskar — material ska väljas efter kemikalie. Fel material släpper igenom utan att du märker det.
- Andningsskydd — filterklass ska matcha risken. Ett dammfilter skyddar inte mot lösningsmedel.
- Passform — ett andningsskydd som inte sluter tätt skyddar inte. Skägg gör att halvmask inte tätar.
- Hörselskydd — dämpningen ska matcha ljudnivån. För kraftig dämpning gör att man tar av dem.
- Ögonskydd — repade glasögon används inte. De ska bytas, inte tvättas hårdare.
- Skor — skyddsklass efter risk: tå, spik, halka, kemikalier. Olika arbeten kräver olika.
Vad du kan kräva
Rätt utrustning för risken, kostnadsfritt. Det innebär att arbetsgivaren ska ha gjort en riskbedömning som visar vad som behövs, och tillhandahålla det — inte det billigaste som fanns.
Utprovning och instruktion. Du ska få veta hur utrustningen används, hur den kontrolleras och när den ska bytas. Ett andningsskydd kräver täthetskontroll, och den som aldrig fått lära sig det använder det sannolikt fel.
Underhåll och byte. Filter, handskar och engångsskydd har begränsad livslängd, och utrustning som är sliten eller skadad ska bytas. Att behöva be om nya filter varje gång är en signal om att systemet inte fungerar.
Anpassning efter dig. Storlek, modell och kompatibilitet mellan olika skydd — hjälm, hörselskydd och visir ska fungera tillsammans. Bär du glasögon eller har annan förutsättning som påverkar passformen ska det lösas, inte ignoreras.
Att kontrollera själv före arbetet
- Är utrustningen rätt för risken? — fråga vad riskbedömningen säger, inte vad som brukar användas.
- Sluter andningsskyddet tätt? — gör täthetskontroll varje gång. Tar fem sekunder.
- Är filtret aktuellt? — filter har begränsad livslängd även oanvända.
- Är handskmaterialet rätt? — kontrollera mot säkerhetsdatabladet för produkten.
- Fungerar skydden ihop? — hjälm, hörselskydd och visir ska inte motverka varandra.
- Är utrustningen hel? — sprickor, repor och slitage gör skyddet verkningslöst.
Kläder, skor och det som räknas som utrustning
Gränsen mellan arbetskläder och skyddsutrustning är inte alltid självklar men den har betydelse. Skyddsutrustning ska tillhandahållas kostnadsfritt av arbetsgivaren. Vanliga arbetskläder utan skyddsfunktion är däremot inte reglerade på samma sätt, och där varierar praxis mellan branscher och avtal.
Varselkläder är skyddsutrustning när de behövs för att synas i trafik eller maskinrörelser, och skyddsskor är det när golv, last eller verktyg utgör en risk. Bägge ska då bekostas av arbetsgivaren, och de ska ha rätt klass för risken — skyddsklasserna skiljer sig och en sko som klarar tåskydd klarar inte nödvändigtvis spiktrampskydd.
Kollektivavtalet kan dessutom reglera arbetskläder utöver lagens krav, med tvätt och byte inräknat. Kontrollera vad ditt avtal säger innan du köper något själv — se guiden om kollektivavtal.
Två sätt att hantera saknad utrustning
Du ska utföra ett moment som kräver andningsskydd och det finns bara engångsmasker i förrådet:
Tar en engångsmask och kör. Momentet tar en timme och masken sitter löst över skägget.
Vår läsning: Masken skyddar inte mot det aktuella ämnet och tätar inte över skägg. Personen har nu en falsk trygghet och exponerar sig sannolikt mer än utan mask, eftersom hen tror sig skyddad.
Frågar arbetsledaren: "Vilket skydd säger riskbedömningen för det här momentet? Engångsmaskerna i förrådet har fel filterklass, och jag har skägg så halvmask tätar inte. Kan vi lösa det med utsug eller med en fläktassisterad huva?"
Vår läsning: Konkret om vad som saknas och två förslag på lösning. Det är dessutom en fråga arbetsgivaren ska kunna besvara — och kan de inte det är det i sig ett svar.
Vanliga frågor
Vem betalar för skyddsutrustningen?
Arbetsgivaren, kostnadsfritt. Du ska aldrig betala för ditt eget skydd.
Varför kommer skyddsutrustning sist?
Tekniska åtgärder skyddar alla hela tiden; personlig utrustning skyddar en person om den används rätt.
Varför är fel utrustning farligt?
Den ger en falsk trygghet. Man tror sig skyddad och exponerar sig därför mer.
Vad gäller om jag har skägg?
Halvmask tätar inte över skägg. Då behövs fläktassisterad huva eller en annan lösning.
Kan jag be om en annan modell?
Ja. Utrustning som skaver används inte, och utprovning är en del av arbetsgivarens ansvar.
Hur vet jag vad som behövs?
Av riskbedömningen och säkerhetsdatabladet. Fråga efter dem — du har rätt att ta del av dem.
Gratis · utan konto
Gör ditt CV nu
Arbetsgivaren ska tillhandahålla utrustningen kostnadsfritt. Du ska aldrig betala för ditt eget skydd.
Inget konto. Inget kort. Klart på tio minuter.