Logga in Skapa mitt CV – gratis

Behörigheter · El

ESA — anvisningarna som gäller när arbetet är nära spänning

ESA är branschens gemensamma elsäkerhetsanvisningar och krävs av de flesta beställare inom energi, industri och installation. Den förvirrande delen är rollerna: instruerad person, fackkunnig person och de olika ansvarsrollerna vid ett arbete. Här är vad de betyder.

Skriven av rekryterareTalea Work — bemanning i Göteborg
8 avsnitt7 minuters läsning
0 krverktyget är gratis, inget konto
Uppdaterad 2026hålls i takt med hur vi rekryterar

ESA står för elsäkerhetsanvisningar och är en branschgemensam anvisningssamling som ges ut av Energiföretagen Sverige. Den bygger på svensk standard för skötsel av elektriska anläggningar och beskriver hur arbete ska planeras och utföras så att ingen skadas av el.

ESA är inte en lag utan en anvisning, men den tillämpas som ett krav av beställare inom energi, processindustri, järnväg och installation. I praktiken innebär det att den som saknar aktuell ESA-utbildning inte släpps in på anläggningen, oavsett vad lagen säger.

Utbildningen finns i flera varianter beroende på vilken roll du har. Den viktigaste distinktionen är mellan instruerad person, som får utföra vissa avgränsade uppgifter under överinseende, och fackkunnig person, som har utbildning och erfarenhet nog att själv bedöma riskerna.

Rollerna och vad de innebär

  • Instruerad person — har fått instruktion om riskerna och får utföra avgränsade uppgifter, exempelvis vissa arbeten i anläggningen under en fackkunnig persons ledning.
  • Fackkunnig person — har utbildning, kunskap och erfarenhet som gör det möjligt att själv bedöma riskerna vid elarbete och att arbeta självständigt inom sitt område.
  • Elsäkerhetsledare — utses för ett arbete och ansvarar för elsäkerheten på arbetsstället under arbetets gång, inklusive att koppla bort, jorda och säkerställa spänningslöshet.
  • Kopplingsansvarig — ansvarar för driftläggningen i anläggningen och för att kopplingsåtgärder samordnas.
  • Arbetsansvarig — ansvarar för själva arbetet och för dem som utför det, och samverkar med elsäkerhetsledaren.
  • Repetition krävs — ESA-utbildningar har en rekommenderad giltighetstid och beställare kontrollerar datumet. Räkna med förnyelse med några års mellanrum.

Vad utbildningen tar upp

Grundutbildningen går igenom elfarans natur — vad ström gör med kroppen och varför även låga spänningar kan vara dödliga — samt hur arbeten planeras, hur anläggningen görs säker och hur arbetet återlämnas när det är klart.

Kärnan är arbetsordningen: bortkoppling, låsning och märkning, kontroll av spänningslöshet, jordning och avgränsning av arbetsområdet. Ordningen är inte förhandlingsbar och den ska följas även när arbetet är litet — de flesta elolyckor sker vid korta ingrepp där någon hoppade över ett steg.

Utbildningen tar också upp arbete nära spänning, det vill säga när anläggningen inte kan göras spänningslös, och de särskilda krav som då gäller för avstånd, avskärmning och personlig skyddsutrustning.

Två entreprenörsprofiler

Ett underhållsstopp på en processindustri, mekaniskt arbete nära elutrustning:

Stoppas vid grinden
Behörigheter: Heta arbeten, ID06, truckkort. Van vid industriunderhåll.

Vår läsning: Bra behörigheter men ESA saknas, och utan den kommer personen inte in på anläggningen. Det upptäcks vid grinden på måndag morgon, vilket kostar en dag för både konsulten och kunden.

Släpps in
Behörigheter · ESA instruerad person, 2025 · SSG Entre, 2025 · Heta arbeten, 2024. ID06, giltigt t.o.m. 2028 · Säkra lyft och traversutbildning, 2023 · Van vid underhållsstopp inom processindustri

Vår läsning: Alla fyra portvakter för ett industristopp är avklarade: ESA, SSG Entre, heta arbeten och ID06. Den här personen bokas till stoppveckor år efter år.

Vem behöver ESA

  • Elektriker och eltekniker — självklart, och där krävs normalt fackkunnig nivå.
  • Underhållspersonal i industri — som arbetar i eller nära elutrustning, ofta som instruerad person.
  • Entreprenörer på industriområden — mekaniker, svetsare, ställningsbyggare och isolerare som rör sig nära elanläggningar.
  • Personal inom energibolag — nätverksamhet, produktion och drift.
  • Järnväg och spårtrafik — har egna motsvarande regelverk utöver ESA.
  • Arbetsledare och samordnare — som planerar arbeten i elmiljö behöver förstå rollerna även om de inte själva utför arbetet.

ESA och elbehörighet är olika saker

ESA handlar om hur arbete i och nära elanläggningar utförs säkert. Auktorisation som elinstallatör handlar om vem som får utföra elinstallationsarbete enligt elsäkerhetslagen. De två blandas ihop men är helt skilda system med olika syften.

Du kan alltså ha ESA utan att få utföra elinstallationsarbete, och en auktoriserad elinstallatör behöver ändå ESA för att arbeta på en anläggning som kräver det. Vad som gäller för auktorisation står i guiden om elbehörighet.

I ett CV ska båda stå separat och med årtal. En rekryterare inom energi eller industri läser dem som två olika uppgifter, och en sammanslagen rad tvingar fram ett kontrollsamtal.

De fem stegen som gör en anläggning säker

Arbetsordningen är densamma överallt och den ska följas i sin helhet, varje gång — även vid det korta ingreppet:

  • Bortkoppling — anläggningsdelen skiljs från alla spänningskällor. Inte bara den uppenbara — reservmatningar och andra inmatningar är där felen sker.
  • Låsning och märkning — brytaren låses i frånläge och märks med vem som arbetar och varför. En brytare utan lås kan slås till av någon som inte vet.
  • Kontroll av spänningslöshet — mäts på plats med kontrollerad utrustning. Att lita på en skylt eller på någon annans besked är den vanligaste orsaken till elolyckor vid underhållsarbete.
  • Jordning och kortslutning — där det krävs, så att anläggningen förblir säker även om något oväntat händer.
  • Avgränsning av arbetsområdet — så att det är tydligt var det är säkert att arbeta och var det inte är det.

Återlämningen är lika viktig som förberedelsen: jordningar bort, personal ur anläggningen, låsningar borttagna av den som satt dem, och besked till kopplingsansvarig. Ett arbete är inte klart förrän anläggningen är återlämnad.

Vanliga frågor

Vad är ESA?

Elsäkerhetsanvisningar, en branschgemensam anvisningssamling från Energiföretagen Sverige som beskriver hur arbete i och nära elanläggningar ska planeras och utföras säkert.

Är ESA ett lagkrav?

Nej, ESA är en anvisning. Men den tillämpas som ett krav av beställare inom energi, processindustri, järnväg och installation — utan aktuell ESA släpps du inte in på anläggningen.

Vad är skillnaden mellan instruerad och fackkunnig person?

Instruerad person har fått instruktion om riskerna och får utföra avgränsade uppgifter under ledning. Fackkunnig person har utbildning och erfarenhet nog att själv bedöma riskerna och arbeta självständigt.

Vilka roller finns vid ett elarbete?

Elsäkerhetsledare som ansvarar för elsäkerheten på arbetsstället, kopplingsansvarig som ansvarar för driftläggningen och arbetsansvarig som ansvarar för arbetet och dem som utför det.

Hur ofta ska ESA repeteras?

Utbildningarna har en rekommenderad giltighetstid och beställare kontrollerar datumet. Räkna med förnyelse med några års mellanrum.

Är ESA samma sak som elbehörighet?

Nej. ESA handlar om säkert arbete i elmiljö; auktorisation som elinstallatör handlar om vem som får utföra elinstallationsarbete enligt elsäkerhetslagen.

Gratis · utan konto

Gör ditt CV nu

ESA med variant och årtal är en av de tydligaste raderna i ett industri-CV.

Skapa mitt CV — gratis

Inget konto. Inget kort. Klart på tio minuter.